Lyckligt lottad
måndag, 05 oktober 2015 09:10

Lyckligt lottad

Skrivet av

Det är fortfarande mörkt ute när jag tar mig ner till bilen. Det ser nästan ut som att rutorna är täckta av frost men när jag kommer närmare ser jag att det bara är vatten. Det är egentligen inte kallt ute, men ändå huttrar jag till. Bromsarna börjar gnissla när jag rullar fram på grusvägen genom området. En ekorre springer snabbt in i skogen och jag ler lite, jag har sett den förut så jag vet att den bor här i krokarna.

Frihetsbrev nr 362
onsdag, 26 augusti 2015 09:52

Frihetsbrev nr 362

Skrivet av

- Nej, du måste vänta tills timglaset runnit ut! sa den värmländska servitrisen.
- Hupp!

Vi satt på en träterrass till en f.d. kvarn i de historiska resterna av det lilla brukssamhället Borgvik. Kvarnen hade konverterat till Värdshus med god standard och god hänsyn till sin historia. Kaffet serverades i nylevererade glasbryggare med inskriften ”Löfbergs lila”.

- Färjestad! tänkte jag, men sa inget.

EC tog över Böstebar!
onsdag, 29 juli 2015 20:55

EC tog över Böstebar!

Skrivet av

Nämen hej allihopa, hur står det till där ute? För mig har tiden efter skolan rusat iväg. Jag jobbar för fullt och utöver det har jag hunnit flytta några gånger. Försöker även hinna med att träffa vänner och mysa på byn, där jag har provat nya som gamla restauranger och självklart ätit frukost på Sjögrens.

I ostronets tecken
söndag, 03 maj 2015 09:57

I ostronets tecken

Skrivet av

Har du ätit ostron någon gång? Jag kan säga att jag testat det på riktigt nu. Första gången var på en kryssning med mina föräldrar och dåvarande sambo. Jag hade ingen aning om hur man skulle göra utan hällde in den i munnen och svalde. Vad jag minns så smakade det som en salt snorlobba. Min far, som fortfarande levde då, gick iväg någonstans och samtidigt kom servitören fram och sa att jag skulle droppa lite citron på den innan jag åt. Jag tog ett nytt ostron och när dropparna nådde sin destination så liksom rörde sig ostronet och jag skrek högt; ”Den lever!!” Servitören skrattade lite och berättade att den ska leva och jag trodde knappt mina öron. När pappa kom tillbaka fick han mitt ostron, han tittade på mig frågande och jag utbrast med gäll röst att jag aldrig mer skulle äta ostron.

Så kom Ostronmästerskapen till Grebbestad och jag kan självklart inte hålla mig undan. Ville veta var det var för ståhej, se vad alla pratade om. Laddade kameran, mötte upp några vänner och så gick vi mot hamnplan och allt folk. Till min förtjusning stod flera fina BMW-bilar utanför och glänste i solens strålar. I gången in till tältet kunde man bland annat köpa handgjorda fendrar till båten eller en fin skylt, även den handgjord. Härligt att se vilken otrolig skicklighet och kunskap som folk besitter.

Väl inne i tältet så var folk i full fart att äta ostron och även andra skaldjur. I glasen fanns champagne och i flaskorna Grebbestad Ostronporter. Efter bara några minuter så stiger ett välkänt ansikte upp på scenen och börjar prata, Prins Robert. Folk skålar och mästerskapen i ostronöppning var invigd!

Jag och mina vänner bestämde oss för att köpa ett varsitt ostron, dagen till ära. När jag hämtade tallriken så stod ingen mindre än Evert från Everts Sjöbod bakom bordet och eftersom jag inte är någon stor ostronätare så frågade jag hur man skulle gå till väga. Evert sa att det viktigaste var att tugga och jag kände hur modet försvann ur mig – tugga?! Hur ska det här gå? Men tji den som ger sig. Vi tog varsitt ostron och in med det i gapet, jag tror faktiskt att jag blundande när jag förde det saltvattenluktande skalet mot munnen. Väl i munnen så tuggade jag ordentligt och sen svalde jag.

Det kommer fler ostronmästerskap och jag kommer säkert äta ett ostron nästa gång med men det kommer inte att ske förrän just nästa gång. Men det är något jag tycker alla borde prova, vem vet, det kanske är just Din favorit!

Till sist vill jag ge ett stort grattis till Nordiska Ostronmästaren 2015 – Johan Malm!

Sida 1 av 7